torsdag 9 maj 2013

Gökottevandring

Namnet smakar vår, sol mellan trädstammar, fågelsång. Därför var jag litet skeptisk när jag såg väderprognoserna för idag. Och jo, det regnade men jag är glad att jag gick med. 19 modiga - mest medelålders par - samlades på Myrgrundsparkeringen rustade för vandring i regn. Den är så fantastisk att gå den vandringsled som kallas Öjenleden. Ganska våt på sina ställen. Ganska ojämn. Vi gick raskt anförda av de två yngsta, två lågstadietjejer. Tjejerna var också ivriga att läsa om vättar, tomtar, varulvar, skogsrån och annat spännande längs vägen. Det slog mej hur fantastiskt vetgiriga barn i lågstadieåldern är!
Gemenskap, sång, små betraktelser, natur, och matpaus med brasa. Skönt var det men ingen gök hörde vi.
Undrar hur man fått ut allt flis som lagts ut på stigen. Det var massor och stigen gick långt inne i urskogen. Vi gick ca 5 km och nu känns det bra i kroppen och själen.
Litet jobbigt var det att tänka på den gång jag gick stigen med B. Allt var sej så likt och förmodligen tog jag likadana bilder då och nu.




1 kommentar:

  1. Oj så fint ni hade det! Synd att vi inte var med. Jag har drabbats av en stygg förkylningsbobba och riskerade inte komma i regnvädret.

    SvaraRadera