onsdag 26 december 2012

Vägd och befunnen...

... för lätt. Ja det har jag vetat att läget var när Bo var sjuk. Idag gjorde jag det som jag brukar då och då - uppdaterade min Exceltabell där jag bokför vad jag väger. Sic! Jag väger mej nämligen varje morgon. Sic! Men det är nu vad jag gör. Och det var en så klart nedåtgående trend hela året fram till och litet efter Bos död. Och ganska snart började det gå uppåt. För att idag vara så att jag väger över 7 kg mer än vad jag vägde som minst när det var som värst. Och det finns ju inte så väldigt mycket att ta av. Jag vet att det syntes på mej - mager och dessutom med dålig sömn och oro i blick. Kan ju inte ha varit så uppbygglig syn. Men så var det bara.
Jag var inte så väldigt oroad över hur kilona rasade. Jag minns att det var lika när min mamma var sjuk och dog. Och det hjälper inte så mycket att göda sej - det är som om kilona inte skulle fastna när man är mitt i oron och ångesten. I början av hösten gödde jag mej medvetet - nu finns inget sånt behov längre...
Tvärtom - nu ska det bli promenader och andra aktiviteter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar