Trots att det kanske (åtminstone för stunden ) är färdigskrivet så är det garanterat inte färdigtalat. Jag behöver få älta. Hoppas ni står ut. Behöver inte nödvändigtvis få berätta om hur jag har det utan jag kan behöva få berätta om B. På något sätt tror jag att det är ett sätt att hålla hans minne levande - hos er, mina vänner.
Om jag hittar nån sorgegrupp med en bra ledare ska jag gå med. Där antar jag att man får tala med människor som har liknande erfarenhet som man själv. Och där kan jag tala utan att bli en belastning för er., mina vänner. Men jag behöver nog få tala litet med er också - ni kände ju honom...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar